- Project Runeberg -  Bönderna / 2. Vintern /
123

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

123

Caban, Franek Bylica, Hankas farbror, Walenty
med sneda munnen och Jozek Wachnik...

Boryna blev förvånad över processionen, men
lät förstås ingenting märka, besvarade
hälsningarna, räckte handen, bad dem sitta ner, drog
fram bänken och bjöd på snus.

De satte sig i en rad och togo beredvilligt en
pris, nöso och gnedo sig om näsan eller i ögonen,
för det var starkt snus. En tittade sig omkring i
stugan, en annan kastade fram något ord, en
tredje gav ett välbetänkt svar, en talade om
snöfallet, en annan drog fram med sina bekymmer,
ännu en annan bara suckade och stämde in med
nickningar — allasammans skickade de sig på
bästa vis och beredde sig småningom att föra fram
sitt ärende.

Boryna vred sig på bänken, sneglade, kastade
fram än ett än ett annat på försök, men de läto
sig inte fångas. De sutto där i en rad, gråhåriga
allasammans, skinntorra, slätrakade, raska fast
redan böjda mot jorden av år och mödor, mossiga
som stenarna vid åkerrenen, kärva, säkra,
oåtkomliga och beprövade i visdom. Dem lurade minsann
ingen att prata, i otid, som de kloka fårhundarna,
då de vilja driva fåren in i fållan, så slogo de sina
långa lovar.

Men till sist harklade sig då Klcmb, spottade
och sade högtidligt:

— Vad tjänar det till att sitta och krumbukta
och hala: vi har kommit hit för att höra, om
ni håller med oss.

— Utan er kommer vi ingen vart.

— För ni är den främste i byn.

— Och på förstånd har Vår Herre inte sparat.

— Fastän ni inget ämbete har, är ändå ni den
som leder.

— Alla hör på er.

—- Och eftersom det nu är en orätt mot alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 20:45:06 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/2/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free