- Project Runeberg -  Bönderna / 2. Vintern /
159

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

159

— Skål på dig, jag har suttit och blivit precis
torr i halsen. At hunna med de där kvinnfolken!
Det finns såna, som är såna små dockor att om
man blåste på dem skulle de dimpa i backen,
och ändå leder de den starkaste karl i grimskaftet
som en kalv, stjäl av honom hans kraft, stjäl av
honom förståndet och gör honom till ett åtlöje
för världen. Det är ett djävulsyngel, säger jag
dig. Skål!

— Allt gott åt en bror!

— Gud löne! Spotta åt de där fanstygen, säger
jag dig, du har väl förnuft i huvet, vet jag...

De skålade ännu ett par gånger och fortsatte
att språka. Antek var redan litet ankommen, och
ensam som han annars gick kände han nu en
vild lust att utgjuta sitt hjärta. Han lyckades
betvinga den, men kastade då och då fram något
ord, av vilket Mateusz begrep alltihop, fastän
han inte lät märka det.

I krogsalen hade man nu kommit sig riktigt i
farten, spelmännen filade allt vad de orkade,
dans följde på dans, det söps i varenda vrå, här
och var hade det redan kommit till gräl, rösterna
hade höjts så det gick som ett brus genom sälen,
och de dansandes fotsteg ljödo likt dunket av
slagor. Klembs sällskap hade dragit sig in i
krog-kammarn, därifrån hördes också ett väldigt stim,
men Socha och Malgoska dansade som galningar,
eller också sprungo de med armarna om
varandras liv ut i kylan för att hämta frisk luft.
Bartek från sågen och hans sällskap stod
alltjämt kvar på samma plats, i färd med att tömma
en ny butelj, och Wojtek Kobus skrek nu rätt
i synen på Rzepeckifolket:

— Lortpack och högfärdssnack!

Det var en pik för att de höllo sig för adel.

— Storfolk riktigt det där, en halv by mjölkar
en ko, sade en annan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 20:45:06 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/2/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free