- Project Runeberg -  Bönderna / 2. Vintern /
172

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172

faller han! Men pytt ock, han stod redan på
fötter igen, for i väg igen, ropade ho och hej,
gav spelmännen tonen till en ny melodi alltibland,
flög genom trängseln, knuffade och vräkte undan,
drog fram som stormen, så att mången blev just
rädd och knappt någon förmådde följa med honom.

En dryg timme stod han i så där. De andra
höllo uttröttade upp, och själva spelmännen
började domna i händerna, inen han kastade till
dem pengar och eggade dem att gå på. Till sist
voro de två mest ensamma kvar i ringen.

Vid det taget hade kvinnfolken börjat att högt
förundra sig över det där flänget, runka på
huvudena, tissla och ynka sig över Boryna stackare,
förargad på Antek och än mera på styvmodern
sprang Jozia slutligen in till gubben.

— Far, Antek dansar med styvmor så att folk
undrar öve^et, viskade hon.

— Låt dem dansa, för det är krogen till, svarade
han, nickade gutår åt smeden och sergeanten och
fortsatte att berätta något för dem.

Hon måste återvända med oförrättat ärende,
men började noga aktge på brodern och Jagna,
som nu efter slutad dans stod framme vid disken
i sällskap med en hel klunga pojkar och flickor.
Där gick muntert till, Jambrozy, nu pinfull,
berättade historier för dem, så att flickorna måste sätta
förklädet för ansiktet, och pojkarna gapskrattade
och lade sitt till. Antek bjöd alla på öl, drack
dem till och trugade, omfamnade pojkarna och
stoppade nävtals med karameller innanför
livstyckena på flickorna, bara för att sen kunna få
göra detsamma med Jagna, och trots tröttheten
skrattade han som ingen annan och pratade friskt.

Muntert var det överallt för resten, folket hade
kommit sig riktigt i farten nu. Oupphörligt
dansade par ut, de andra sutto i klungor och
resonerade och skålade och dunkade varann i ryggen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/2/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free