- Project Runeberg -  Bönderna / 2. Vintern /
184

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184

— Låt mig få vara i fred för era läxor och
stäv, jag har förstånd själv, fräste han argt.

Och därmed slöt det. Dominikowa märkte, att
hon ingenstans kom med honom och tog inte upp
ämnet vidare, i hopp att försoningen skulle komma
av sig själv. Men han tinade inte upp ens för
en dag, han bet sig fast i sin ilska och tycktes
rentav börja finna smak i den. Ibland om
nätterna, då han hörde Jagnas gråt, for han
ovillkorligt upp för att skynda till henne, men
hejdade sig i tid och låtsade, att han stigit upp för
att titta ut genom fönstret eller stänga dörren.

Så gingo ett par veckor. Jagna vantrivdes och
våndades, så att hon knappt kunde härda ut
längre, hon vågade inte titta på folk, hon
skämdes för byn, där alla nog visste hur det stod till
hos Borynas.

Hela huset hade liksom förmörkats, och tysta
och ängsliga som skuggor smögo dess invånare
omkring.

Få tittade in, man hade minsann nog av trätor
hemma. Fogden visade sig inte, stött över att
Boryna inte velat komma till kristningen. De
enda som ibland hälsade på voro Dominikowas
pojkar och så Nastka med sin långrock, men hon
kom ju egentligen till Jozia och för att träffa
Szy-mek, så av henne var ingen glädje. Roch tittade
ju också in ibland, men de mörka, vredgade
ansiktena drevo honom snart på dörren.

Endast smeden kom var kväll och satt länge,
men han bara hetsade upp gubben. emot Jagna
och försökte nästla sig in på nytt. Jagustinka kom
förstås också ofta, hon trivdes alltid där det var
osämja. Dominikowa kom också dagligen och
präntade dagligen i Jagna att hon skulle försöka
blidka gubben med ödmjukhet.

Men när Jagna inte kunde ödmjuka sig, nej
inte för aldrig det, tvärtom hon blev alltmer upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 20:45:06 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/2/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free