Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
man har tålamod och väntar till rätta stunden
så...
— Ja ja, ni har nog rätt, Maciej. Men kors, så
kallt det är, skulle en inte titta in på krogen
och värma sig litet?
— Kör för det då! Skall det vara surt, så skall
det vara soin ättika. Men det kan jag tala om
för er, vill en människa vinna sin sak, så måste
hon smida den mens den är varm och sen härda
den i tålamod.
De åkte in i byn. Det var nu nermörkt. Ännu
yrde det så pass på vägen att man inte kunde
urskilja husen, men det hade i alla fall lugnat
betydligt.
Mittför den lilla stigen upp till Hankas stuga
höll gubben in hästarna, och då hon steg ur,
hjälpte han henne att få upp .vedbördan på
ryggen; till sist sade han lågt, så att bara hon
skulle höra det:
— Titta in till mig någon dag — i morgon
om du vill. Jag kan förstå att det måste vara
skralt för er, den där uslingen super förstås
upp alla pengar, och du och barnen sitter väl
och svälter.
— Ni har ju kört ut oss, hur skulle jag då
tordas komma...
— Var inte dum nu, det är en sak för sig och
angår inte dig. Kom bara, säger jag, något finns
det alltid åt er.
Hon kysste honom på handen och gick utan
ett ord; gråten hade satt sig i halsen på henne,
så att hon inte fick fram ett ljud.
— Kommer du då? ropade han efter henne i
märkvärdigt vek och varm ton.
— Ja, Gud löne er, jag kommer, när ni själv
säger till, så kommer jag...
Han manade på hästarna och vek av åt krogen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
