- Project Runeberg -  Bönderna / 2. Vintern /
238

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238

kransar, till dess Guds moder väcker dem om
våren och släpper ut dem i världen.

Genom himlar och helvete vandrade de, genom
Guds vredes natt och hans nåds klarhet, genom
fjärran tider, genom under och saligheter utan
tal, genom världar, där människosjälarna famla
likt fåglar förblindade av blixten, genom rum,
som människan får skåda endast i undrets timme
eller häpen och bländad ser i sin dröm, inte
vetande oin hon ännu lever.

Det var som om ett hav hade svallat upp och
rest en jättebölja, en jättebölja av syner och
sägner, som skymde bort hela världen, stugan,
den kulna natten, hela denna värld full av
bekymmer och nöd och oförrätter och gråt och
klagan. Och blicken öppnade sig mot en annan
värld, ny och så underbar att inga ord kunna
beskriva det

Sagovärlden tog dem, sagolivet välvde sin
regnbåge över dem, sagodrömmarna blevo verklighet,
de förgingos av hänryckning och samtidigt
uppstodo de, uppstodo till det där andra, stora, ljusa,
mäktiga, heliga livet, lika mängt med under som
den mognande säden med blåklint och vallmo,
där vart träd talar, var källa sjunger, var fågel är
förtrollad, var sten har själ, var skog är full av
trollskap, var jordklump genompyrd med okända
krafter — där allt är övermänsklighet och helig
gåta.

Dit drogos de med oemotståndlig makt, mot
denna värld, där allt länkar sig till en obrytlig
kedja av dröm och under, sträckte sig hela det
mödosamma livet igenom deras tröttsläpade och
vingbrutna själar.

För vad är detta gråa och erbarmliga liv, denna
vardagen, som liknar en sjuks beslöjade öga?
Bara mörker är det alltihop, en tung natt, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 20:45:06 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/2/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free