- Project Runeberg -  Bönderna / 2. Vintern /
239

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

239

kanske först i dödens stund vänds till dag och
ljus.

Som ett oskäligt kreatur tyngt under oket lever
människan, fäktar och mödar sig för att komma
igenom dagen och har inte ens en tanke på vad
som sker omkring henne, ingen tanke för
rökelsedofterna som svepa över världen, stämmorna som
ljuda från heliga altaren och alla förborgade under
som äro att se överallt.

Som en blind och döv sten i djupa vattnet
så lever människan. I mörker plöjer människan
livets åker och sår gråt och möda och sorg.

Och i smutsen släpar människan sin
stjärnesjäl ...

De fortsatte att förtälja, och Roch var lika
intresserad som de, förundrade sig och suckade
som de, grät när de gräto.

Ibland inträdde en lång tystnad, så djup att
man hörde de upprörda hjärtanas slag. Ögonens
fuktiga skimmer lyste som dagg, suckar dallrade,
själarna lade sig för Herrens fötter, och bävande
inför alla dessa under, rusade av drömmarnas
heliga vin sjöngo de sin stumma lovsång — liksom
marken, då den badas av vårsolen, liksom vattnen
stilla, lugna kvällar,-då de dallra i
regnbågsskim-mer; som den unga säden i majkvällen vajar och
susar och skakar sina små ax i en tacksägelsebön.

Jagna var som i himlen. Så djupt kände hon
allt och levde hon med i allt, att det stod som
levande för hennes ögon och hon skulle kunnat
klippa ut det i papper. Man gav henne också
några fullskrivna häften av barnens som Roch
undervisade, och alltunder det hon lyssnade till
berättelserna, klippte hon spöken, kungar,
varulvar och drakar och annat, allt så väl träffat att
man vid första ögonkast såg vad det var.

En sådan hop klippte hon ut att det skulle räckt
att klistra en hel takbjälke full, och sedan färg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 20:45:06 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/2/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free