- Project Runeberg -  Bönderna / 2. Vintern /
270

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

270

Då skingrade sig förstås också de få kvarvarande
för att inte råka bli kallade att vittna.

Vägarna blevo med ens alldeles öde, men så
vräkte ju också snön ner oavbrutet, och våtare
var den än förut, ty ännu innan den nått marken
smälte den, och som en klibbig gröt bredde den
sig över allt. Stugorna däremot surrade som
bikupor. Lipce hade liksom fått sig en oförmodad
helgdag i dag, just ingen gjorde något eller hade
tanke på sysslorna, så att på mer än ett ställe
stodo koma och råmade över de tomma krubborna.
överallt bara pratades det, man rände mellan
stugorna, kvinnfolkens tungor gingo som klappträn,
nyheterna kretsade som kråkor, och i fönstren,
bakom träden och ute på gårdarna gluttade
nyfikna ansikten, i väntan att få se Antek ledas
bort av gendarmerna.

Nyfikenheten och otåligheten växte från timme
till timme, men man fick ingenting bestämt veta.
Alltemellanåt kom någon andfådd rusande och
förmälde, att nu hade de gått och hämtat Antek,
andra togo på sin ed, att han hade pryglat upp
gendarmerna, slitit sig ifrån dem och sprungit sin
kos, ännu andra kommo med annat prat.

Det enda som var säkert var, att Witek sprang
till krogen efter brännvin och att det bolmade
väldeligen ur Borynas skorsten. Därav kunde man
förstå, att det lagades något varmt åt gendarmerna.

Fram mot kvällen åkte fogdens vagn förbi med
skrivarn och gendarmerna, men utan Antek.

Häpnad och besvikenhet grep byn, alla hade så
säkert trott, att han skulle föras till häktet i
black och bojor. Förgäves brydde de sina hjärnor
och funderade över vad gubben kunde ha sagt i
förhöret. Fogden och befallningsmannen voro de
enda som visste besked, men de ville ingenting
säga, och undran växte och växte, och man kom
med allt otroligare gissningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 20:45:06 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/2/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free