- Project Runeberg -  Bönderna / 2. Vintern /
272

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

272

heten slocknade, vreden dunstade bort, de
upprörda känslorna lade sig, var och en gick till
sitt, böjde nacken under oket och tog sin lott
uppå tålmodigt och utan knot, som Vår Herre
ville ha det.

Visst pratades det’alltjämt åtskilligt om de där
händelserna, men alltmera sällan och flyktigt, för
var och en är ju sig själv närmast och har nog
med de egna bekymren och sorgerna, som var
dag för med sig.

Mars kom, och det blev en rent outhärdlig
väderlek. Mörka, kulna dagar och ett slask och
en blöta så att man knappt kunde gå utom dörren.

Solen hade liksom tappat bort sig någonstans
i de hängande, gröngråa molnmassorna, inte för
ett enda ögonblick lyste den fram. Snön smälte
långsamt, och där tövädret tagit soin mest på den
gick den i grönt som om det växt mögel på den.
I plogfårorna på åkrarna stod vatten, sankmarkerna
voro översvämmade, och om kvällarna frös det, så
att man knappt kunde stå på benen på de
över-isade vägarna och stigarna.

I ett sådant hundväder glömde inan också
fortare eldsvådan, dessmer som varken Boryna,
Antek eller Jagna alls gjorde sig påminta. Alltihop
föll i glömska som en sten faller i vattnet —
några krusningar, några ringar på dess yta, och
så flyter det lugnt vidare.

Så gingo ett par dagar, och så kom sista
tisdagen i fastlagen.

Som denna sista tisdagen var halvt om halvt
en helgdag var det ända från morgonen ett
fasligt styr i stugorna. Man snyggade till en smula,
och från nästan vartenda hus for någon in till
staden för att handla litet, huvudsakligen kött
eller åtminstone litet korv eller fläsk; endast
fattig-paltarna måste nöja sig med en sill, tagen på krita
hos juden, och så potatis och salt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 20:45:06 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/2/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free