- Project Runeberg -  Bönderna / 2. Vintern /
316

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

316

råd finns inte, vi måste själva försvara vårt, gå
ut allihopa och hindra dem från att fälla. Allihop
går vi, allt vad liv och anda har, alla som kan
röra en lem, hela byn, som en man! Var inte
rädda, gott folk, rätten är på vår sida, och
därför blir det också som vi vill och som rättvist
är, och hela byn kan de ju inte straffa. Följ bara
med mig och det på stunden, följ med mig! Till
skogen! röt han med väldig stämma.

— Till skogen! svarade ett enstämmigt rop,
skaran började bölja, sprängdes isär, och med
ett skrän rusade envar hem att rusta sig. Det
blev ett feberaktigt styr och spring, man klädde
om sig, drog ut slädar, spände för, hästar
gnäg-gade, barn gastade, kvinnfolk jämrade. Efter
kanske ett par paternoster voro alla redo och
drogo åstad till poppelvägen, där Boryna väntade i
släde samman med Ploszka, Klemb och andra av
bypampama.

De ställde upp sig i rader som det föll sig,
bönder, drängar, kvinnfolk, till och med de äldre
barnen voro med. Somliga åkte i släde eller vagn,.
andra redo, de övriga, så gott som hela byn,
voro till fots och bildade en tätt packad massa,
lik en lång åkerremsa susande av säd och röd av
vallmo. Över den vajade väldiga störar, rostiga
högafflar, slagor och här och där en blixtrande
lie, så att- det såg ut som om folket var på väg
till åkern, fast skrattet, skämten och lustigheterna
fattades ju. Stumma och bistra stodo de där, redo
till vad som helst. När allt var klart, reste sig
Boryna i släden, överfor folket med blicken,
korsade sig och ropade:

— I Faderns, Sonens och den helige Andes
namn, amen! Framåt!

— Amen, amen! upprepade de, och som
bönklockan i detsamma började ringa till mässan,
så-korsade man sig, blottade huvudet och slog sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/2/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free