- Project Runeberg -  Bönderna / 2. Vintern /
318

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

318

Och efter dem följde de hemmablivnas gråt och
jämmer.

Världen var ännu stel av nattkylan, dåsigt stilla
och svept i kalla, glansiga töcken.

I skogen rådde stillhet, en vass kyla slog emot
en från den, och ett svagt gryningssken färgade
topparna röda och föll ut över snön.

Men i Wilczy Doly hördes gång på gång braket
av störtande träd, yxhugg och skärande såggnissel.
De fällde skogen.

över fyrtio karlar arbetade där ända sedan
dagbräckningen. Som en hackspettsvärm hade de
slagit ner på skogen, huggit sig fast vid stammarna
och hackade så envetet och outtröttligt att träden
störtade, det ena efter det andra, och gläntorna
växte. De fällda jättarna lågo utsträckta som
nedtrampad säd, endast här och där stucko fattiga
fröträd upp som gängliga tistlar och böjde sig
tungt ner, likt mödrar gråtande över de fallna,
här och där rasslade det sorgmodigt i några
kvarlämnade buskar, någon liten trädstackare, som
ännu inte nåtts av yxan, skälvde ängsligt,
överallt på den nedtrampade snön lågo mördade träd
som på sitt liklakan, högar av grenar, döda
kronor och väldiga, avsågade stammar, liknande
plundrade och sönderstyckade lik, och strömmar
av gul sågspån rann i snön likt skogens spillda
blod.

Och runtomkring hygget, som kring en öppen
grav, stod den levande skogen hög och tät, likt
vänner och fränder, som framåtlutade och med
ett återhållet förtvivlans skri skåda dödens
obevekliga skörd.

Ty timmerhuggarna skredo oavbrutet framåt, de
hade sträckt ut sig till ett brett band, och
långsamt och under tystnad trängde de in i skogen,
som med en vägg av höga, tättslutna stammar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 20:45:06 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/2/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free