Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
dödsskräck och bräker, ända tills sista lammet är
rivet
Efter frukosten, då solen stigit så högt att
daggen började droppa från träden, hörde någon
ett avlägset buller.
— Det kommer folk — en helanste hop, sade
en och lade örat till ett träd.
Larmet hördes allt närmare och tydligare, snart
kunde man urskilja enstaka rop och det dova
trampet av många fötter. Ett Ave hade inte
förgått, förrän en släde dök fram på skogsvägen
ifrån byn och körde upp mot hygget. 1 släden
stod Boryna, och efter honom följde åkande,
ridande och gående en tät skara kvinnor, karlar
och halvvuxna pojkar, och alla styrde de under
skrän och skrik rätt på timmerhuggarna.
Boryna hoppade ur släden och sprang i förväg,
efter honom kommo de andra allt vad de hunno.
En var beväpnad med en påk, en annan skakade
hotfullt en högaffel, en höll näven fast sluten
om en slaga, en svängde en lie, ännu en annan;
hade en vanlig trädgren. Kvinnfolken de hade
bara sina näbbar och klor. Allasammans störtade
emot de förskräckta timmerhuggarna.
— Ni låter bli att fällà! Ni låter skogen vara!
Den är vår, vi tillåter det inte! skränade de alla
på en gång. Ingen begrep ens vad de ville, förrän
Boryna stannade framför de lamslagna männen
och röt så att det genljöd i hela skogen:
— Ni från Modlica, ni från Rzepki och ni andra
alla, hör på här!
Det blev litet tystare och han fortsatte:
— Tag vad som hör er till och ge er av, vi
förbjuder fällningen, och den som inte lyder skall
få med hela högen här att göra.
Ingen sade ett ord emot, ty de bistra ansiktena,
pikarna, greparna, slagorna, hela denna vreda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
