- Project Runeberg -  Bönderna / 2. Vintern /
322

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

322

åtskils. Men hans röst hejdade dem, och med
armarna över ansiktet till skydd mot piskrappen
som susade om öronen rusade de bort till gubben.

— Ge de lymlarna! Däng dem med påkarna,
hästarna med slagorna! vrålade Boryna ursinnigt,
och han ryckte till sig en stör, rusade emot
herrgårdsfolket och började blint slå omkring sig.
Som en stormbrusande skog följde allt folket efter
honom. 1 samlad skara, skuldra vid skuldra, slaga
vid slaga, grep vid grep rusade de med ett
väldigt härskri emot herrgårdsfolket och dunkade och
slog var och en med sitt tillhygge, så att det
lät som när man tröskar ut ärter med slagträn.

Det blev ett omänskligt larm, människor vrålade,
hästar gnäggade av smärta, sårade stönade, påkar
veno och dunsade, det rosslade i strupar, vilda
stridsrop skallade.

Herrgårdsfolket försvarade sig tappert, de svuro
och de pryglade lika duktigt som bönderna, men
till sist började de ändå vika, ty hästarna, som
bearbetades med slagorna, stegrade sig, gjorde
gnäggande av smärta helt om och satte av i
sken. Seende att det började gå på tok gav
förvaltarn sin häst sporrarna och galopperade rätt
in i tätaste hopen, där Boryna stod. Men i nästa
ögonblick var han försvunnen, ty med ens
började slagorna vina, några dussin smattrade ned
på honom, några dussin händer grepo honom och
drogo honom av hästen. Likt ett träd som sorken
gnagt av rötterna på, for han i en båge genom
luften, föll till marken och kom under alla fötterna.
Det var med nöd Boryna lyckades släpa undan den
medvetslöse.

Nu blev det ett sådant virrvarr som då en
stormvind oväntat ryker lös på en höstack, välter
omkull den, trasslar ihop den till en enda virvel
och far i väg med den över fälten. Det var ett
tumult så att man inte längre såg annat an hop-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 20:45:06 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/2/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free