- Project Runeberg -  Bönderna / 3. Våren /
41

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

41

föder inga barn, så det är klart hon skall vara
vacker, tänkte hon bittert, och då hon gick ut,
slog hon igen dörren om sig så att fönsterrutorna
skallrade.

Äntligen vaknade Jagna. Gubben låg
fortfarande lika orörlig och stirrade framför sig.

Så hade han legat i tre hela veckor, ända sen
de förde hein honom från skogen. Ibland vaknade
han dock upp liksom, ropade på Jagna, tog hennes
hand och ville säga något, men sen sjönk han i
dvala igen, utan att ha fått fram ett enda ord.

Roch hade hämtat doktor från stån, och doktorn
tittade på honom, skrev något på ett papper och
tog tio rubel, dropparna kostade också en hop; och
jämnt lika mycket hade det hjälpt som
Domini-kowas’ läsningar, fast hon gjorde då sitt för intet.

De fingo snart klart för sig, att han inte skulle
komma upp mer, och lämnade honom i fred. En
vet väl att den som har fått sig en sjuka till
döds han dör, vilka mixturer och doktorer en än
skaffar honom, och är det meningen att någon
skall bli frisk, så blir han det utan hjälp.

Det enda de gjorde var att de ofta bytte de
våta omslagen om huvudet på honom och gåvo
honom vatten att dricka eller en slick mjölk, för
äta kunde han inte, all mat kastade han upp.

Folk förstod också, framför allt Jambrozy, som
var mäkta bevandrad, att om Boryna inte blev
redig i huvudet, så skulle han få en lätt och
snar död. De väntade dagligen på den, men den
kom inte, och de började just bli litet leda vid
den här långväntan, för gubben måste ju ha
skötsel och någon smula tillsyn.

Det skulle förstås ha varit Jagnas skyldighet att
passa på honom — men vackert gjorde hon det,
inte en timme i sträck höll hon ut inne i stugan.
Gubben var hon utled vid, och dessutom plågades
hon av det evinnerliga kriget med Hanka, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/3/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free