Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
der de täta dimdoken, ur vilka hördes det sakta
plasket av regndroppar, som oavbrutet slogo ner
i vattnet. Hela Guds värld var som borta i
regn-tjockan, och ingen människa syntes ännu till.
Först när bönklockan började pingla, tunt och
ängsligt, dök det fram några röda kjolar —
en del kvinnfolk vandrade väjande för smutsen
i väg till kyrkan.
Hanka skyndade på stegen och räknade ut att
hon kanske skulle möta Jambrozy i vägkröken
framför kyrkan; men han var ännu inte
utkommen, endast blinda prästgårdshästen kom som
vanligt vid den här tiden, knogande på sin
vattentunna, fastnade ideligen i väggroparna och
letade sig ner till vattnet bara vägledd av sitt
väderkorn, för drängen hade tagit skydd mot
regnet under ett staket och satt och rökte en
cigarrett.
I detsamma körde en vagn förspänd med ett
par feta bruna hästar upp framför
prästgårds-trappan, och ur steg den tjocke, rödbrusige
prästen från Laznowo.
Han kommer för bikten, och hans
vördighet från Slupia är nog strax här också, tänkte
hon och såg sig förgäves omkring efter Jambrozy.
Hunnen förbi kyrkan vek hon in på en ännu
smutsigare väg, kantad av väldiga popplar. De
voro så insvepta i regntjocka att de bara skymtade
som genom en immig fönsterruta. Hon gick förbi
krogen och tog av åt höger, där en liten lerig
stig ledde utåt fälten.
Hon hade funnit att hon hade nog tid på sig
för att hinna titta in till fadern och språka en
stund med systern, som hon efter överflyttningen
.till Boryna blivit alldeles försonad med.
Alla voro hemma.
— Jozia påstod i går att far var sjuk, började
hon inledningsvis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
