Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
på hans ansikte att det var med knapp nöd han
behärskade sig.
— Jag visste inte att ni hade köpt en sån
stor gris, började han syrligt.
— Jo det har jag gjort, och nu har jag slaktat
honom som ni ser, svarade Hanka.
Hon kände sig lite rädd.
— Duktig gris, tretti rubel har ni då givit
för den.
Han granskade honom noga.
— Och så mycket späck får en leta efter,
skrattade Jagustinka och höll en fläsksida under
ögonen på honom.
— Neej... så mycket som tretti har jag inte
givit, svarade Hanka med ett litet leende.
— Det är Borynas gält! bröt han ut, ur stånd
att längre kuva sitt ursinne.
— En sån en till att ha ögon: bara på svansen
känner han igen vems den är.
— Med vad rätt har ni slaktat den? skrek han
harmfullt.
— Gorma inte, för det här är inte krogen...
Med den rätten att Antek har hälsat med Rocli
att vi skulle slakta den.
— Vad har Antek att befalla här? Är det
hans gris ?
— Ja det är just vad det är.
Hon hade blivit säkrare och var redo att
upptaga striden.
— Vi allihop rår om’en. Ni skall dyrt få
betala för’en.
— Jag ämnar inte avlägga Täkenskap för er.
— För vem då? Det skall inför rätten det här!
— Tyst med er, gorma inte! Den sjuke ligger ju
här, och det är hans alltihop.
— Ge mig halva grisen, så skall jag inte bråka,
viskade han försonligare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
