- Project Runeberg -  Bönderna / 3. Våren /
162

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

överrumplades av Balcereks flickor, de hällde
vatten över honom och knuffade till yttermera
visso ner honom i dammen. Förargad över
smäleken kallade han Borynas Pietrek till hjälp, och
de fingo fatt på Nastka, släpade henne till
brunnen och duschade över henne så grundligt att
hon gastade i högan sky. Sedan skaffade de sig
förstärkning i Witek, Gulbas pojke och ännu några
andra, föllo över Marysia Balcerek och gåvo
henne ett sådant bad att modern kom springande
till hennes hjälp med käppen i högsta hugg;
Jagna fingo de också fatt på och duschade, och
Jozia slapp heller inte ifrån, fast hon bad så
vackert. Tjutande rände hon i väg till Hanka
och klagade.

— Försök inte ynka dig, en ser val hur ögonen
spelar i huvet på dig.

— Och mig har de rackarna blött inpå bara
skinnet, klagade Jagustinka muntert, i det hon
kom infarande i stugan.

— Liksom de där satpojkarna läte nån vara i
fred! jämrade Jozia, under det hon satte på sig
torra kläder. Men trots ängslan gick hon sedan
ut på förstubron igen, ty det dånade på vägarna
av fottramp och byn rungade av skrik.
Pojkarna voro rent som galna, de drogo omkring
hela flocken och släpade vem de fingo fatt på
under sprutan, så att uppsyningsman till sist måste
skingra bråkstakarna, ty det var ingen möjlighet
för någon att sticka näsan utom dörren.

— Ni mår visst inte riktigt bra efter gårdan?
sade Jagustinka, torkande ryggen framför spisen.

— Neej, det rister i mig, och sparkar i ett
gör det också, och så kväljer det mig...

— Lägg er. Och så måste ni dricka lite fläderte.
Ni överansträngde er i går.

Hon lät helt bekymrad, men när doften av stekt
grynkorv började kittla henne i näsan, satte hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/3/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free