Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
gårdsbrukarna i sakristian för någon
angelägenhets skull. Jozia åter berättade hur
herrgårdsfröknarna hade varit klädda.
— Tänk ni, fröknarna på Wola de stoppar opp
sig i bak, så de ser ut som kalkoner som brer
ut stjärten.
— De stoppar dit hö eller trasor, upplyste
Jagustinka.
— Och om livet är de smala som getingar, en
skulle kunna slå tvärs av dem med pisken, och
var de gör av magen det kan då ingen begripa.
Jag såg dem på nära håll.
— Var? Jo den stoppar de under snörlivet.
En flicka, som var kammarjungfru på Modlica,
har berättat för mig att somliga herrskapsfröknar
svälter sig och spänner bandager om sig om
nätterna för att bli smala. Se herrskapsmodet
är att alla skall vara smala som störar och bàrå
stå ut där bak.
— Så är det inte bland byfolk, de magra gör
pojkarna narr av.
— Det är klart det. En flicka skall vara mjuk
och mullig så det är något att ta i, sade Pietrek
och stirrade på Jagna, som stod och stökade
med grytorna i spisen.
— Hör på den där! Han går och drar sig och
stoppar sig full med köttmat, så han får jag
vet inte vad för lustar, fräste Jagustinka.
— Frodig skall hon vara, och det så kjolen
spricker...
Han ville tillägga ännu något mustigt, men nu
kom Dominikovva för att se till Hanka, octt de
körde ut honom.
Strax därpå dukades middagen upp på
förstubron, ty det var varmt och soligt. De späda
löven lyste och fladdrade som fjärilsvingar på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
