- Project Runeberg -  Bönderna / 3. Våren /
173

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

173

att mjölnarn själv inte heller låter en enda en
vara i fred. Säkert är att sällan kan en piga
stanna där året ut... Men tjänstfolket blir också
allt fräckare av sig. Min vallpojke — jag måste
hålla en, eftersom vi inte har pojkar i de åren —
lian vånnar mig inte en smul och vill ha mjölk
till aftonvarden. Har man nånsin hört på maken!

— Jag har en dräng, så jag vet nog, men jag
måste gå in på allting, annars ger han sig av
mitt i brådaste tiden, och vad skall jag ta’ mig
till utan honom med ett så stort lantbruk?

— Bara ingen lockar honom ifrån er, sade den
andra i lägre ton.

— Har ni hört något? Hanka blev helt
förskräckt.

— Jag har hört något glunkas, men det kanske
bara var prat, så det är inte värt jag säger
något... Herregud, här sitter jag och pratar om
allt möjligt, jag hade ju ett ärende till er. Se det
är några stycken som har lovat komma hem
till mig, vi ska språkas vid lite, vi övergivna
stackare, och kom ni också... visst måste ni
vara med, när de främsta kommer samman,
smickrade hon, men Hanka urskuldade sig med sitt
illabefinnande, och hon kände sig verkligen också
huvudyr.

Stött över avslaget gick Ploszkowa att bjuda
Jagna.

Men även Jagna sade nej, hon hade tillsammans
ined modern lovat bort sig på annat håll.

— Ni skulle gå, Jagna, ni tycker ju det är så
långsamt efter karlarna vet jag, och till
Ploszkowa kommer väl åtminstone Jambrozy eller
någon annan gubbstut; ett par byxor får ni alltid se.

— Tänk att en aldrig skall få vara i fred för
era stickord!

— Jag är nöjd själv, och därför vill jagi alla
skall ha vad de behöver, hånade Jagustinka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/3/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free