- Project Runeberg -  Bönderna / 3. Våren /
189

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

189

— Ja, det är sant, de sticker själva fram truten
lör att få en smäll på’n. Far sin upp i dagen. Som
roten är så är kronan, det har ni rätt i; när jag
minns allt ni hade för er med pojkarna i erai unga
dar, så förundrar det mig inte att Jagna blivit
precis likadan. Om en humlestör ville nå’t, så
skulle hon inte säga nej, bara han hade en
karl-mössa på, så fostrad och så snäll är hon, väste
hon i örat på Dominikowa, som bleknade och
sänkte huvudet allt djupare.

Jagna gick just igenom förstun, Hanka ropade
på henne och bjöd på en sup. Hon tömde glaset,
och utan en blick på någon gick hon in till sig.

Fogden väntade förgäves på att hon skulle
komma igen och mulnade mer och mer, lyddes
och följde henne förstulet med ögonen, då hon
åter visade sig och gick tvärsöver gården.

Kvinnfolken miste också lusten att prata; de
bägge gamla slängde till varann ursinniga
ögonkast, Ploszkowa resonerade lågmält med Hanka.
Jambrozy höll sig troget till flaskan och satt
och pratade alla möjliga tokenskaper, fast ingen
hörde på honom.

Bäst det var reste sig fogden och låddes som
om han ville gå bakom knuten, men smög sig
i stället genom apelgården till lagårn. Där satt
Jagna på tröskeln och lät en brokig kalv dia
fingret. Han såg sig skyggt omkring, stack några
papperskarameller innanför hennes livstycke och
viskade:

— Där har du, Jagus, kom till krogkammarn i
skymningen, skall jag ge dig något bättre.

Och utan att vänta på svar återvände han
skyndsamt in.

— Det var en präktig kalv ni har, den kommer
ni att få bra betalt för, sade han och knäppte rocken.

— Vi tänker lägga på’n för han är av
herrgårds-rasen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/3/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free