- Project Runeberg -  Bönderna / 3. Våren /
213

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

213

gåvo de sig hem från åkern, utan på åkerrenarna
satte de sig att äta och vila lederna. Men så fort
hästarna fått sitt, ställde de sig åter bakom plogen,
och först i skymningen vände de åter till byn.

Med ens blev det ljust i stugorna, och hela
byn lystes upp av spiselskenet, som föll ut från
de öppna fönstren och dörrarna, ty i varenda stuga
lagades kvällsmat. Och vilket oväsen det blev!
Folk skrek, hästar gnäggade, dörrar gnisslade,
kalvar råmade, gäss kacklade, barnungar
väsnades, hela byn genljöd av det glada larmet.

Det blev stillare först då maten dukades fram.
All möjlig ära visades främlingarna,
hedersplatserna fingo de, bästa bitarna stuckos till dem, och
varken kött eller brännvin knusslades det på.

I alla stugor åts det kvällsmat, överallt genom
öppna dörrar och fönster sågos huvuden i ring
och käkar som tuggade, skräpet av skedar ljöd
vida och på alla gårdar osade det flott.

Endast Roch slog sig ingenstädes ner för någon
längre stund, han gick från hus till hus, sade
några vänliga ord till den ene och den andre och
gick vidare, lik en omtänksam värd som inte
glömmer någon. Men lika glad eller kanske
gladare än de andra i byn var han.

Till och med hos Hanka kunde man märka att
det var en festdag, ty fast hon själv inte behövde
hjälp, så hade hon för att lätta för de andra
erbjudit kvarter åt två Rzepkibor, som arbetade hos
Weronka och Gulbasowa.

Hon hade valt dem, enär Rzepkiborna höllo sig
för adelsman.

I Lipce hade man förstås alltid gjort narr av den
där adeln och inte velat ge ett korvöre för den,
hållit den för sämre än stadspatrask. Men så fort
de trädde in i stugan, märkte ändå Hanka att
det var en annan och förnämligare sorts folk.

Karlarna voro småväxta och magerlagda, klädda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/3/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free