- Project Runeberg -  Bönderna / 3. Våren /
261

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

261

arbete. Hon mjölkade korna, gav kalven dricka,
bar till och med mat till svinen; den häpna Hanka
trodde knappt sina ögon. Men hon gick på som
om hon velat bedöva sig och så trötta ut sig att
hon skulle förgäta allt som naggade och sargade.

Men fastän armarna domnade av trötthet och
det .värkte i korsryggen, stodo tårarna henne ändå
hela tiden i ögonen, och emellanåt runnö de
bränn-heta utför kinderna, och i själen rasade en allt
vildare smärta.

De förgråtna ögonen sågo ingenting omkring
sig, inte ens Pietrek, som ända sedan hon kom
hem inte vek ett steg ifrån henne och allt medan
han hjälpte henne viskade och tisslade, slök henne
med ögonen och ibland kom så nära inpå henne
att hon omedvetet drog sig undan. Och till sist
gick det då därhän att bäst hon stod och hävde
strö i vannan på logen, grep han henne om livet,
pressade henne mot logväggen, viskande något,
och girigt sökte efter hennes läppar.

Hon gjorde inget motstånd, förstod inte först
vad meningen var och lät honom hållas, till och
med liksom glad åt att känna sig betvungen, men
knappt hade han kastat ner henne i halmen och
hon kände hans fuktiga läppar mot sitt ansikte,
förrän hon for upp som en stormvind och slängde
honom ifrån sig så att det dunsade i golvet.

En rasande vrede hade gripit henne.

— Du ditt svin där! Understår du dig att
komma mig för när en enda gång mer så slår
jag skankerna av dig! Jag skall ge dig för hångel
jag, så du spottar blod!

Men nästa ögonblick hade hon glömt alltihop,
och som hon nu slutat sysslorna gick hon in i
stugan.

På tröskeln mötte hon Hanka, de sågo in i
varandras tårbeslöjade, vemodstunga ögon och gingo
hastigt åt var sitt håll.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/3/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free