- Project Runeberg -  Bönderna / 3. Våren /
292

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

292

— Nej, men det sägs att Kozlows fick sig
duktigt på huden.

— Ja, det vill jag lova. Det var förskräckligt
vad de var tilltygade. Fogden drar sig inte han.

— Nenej han äter sig så stinn på socknens
bröd, så han måste ta sig motion ovanpå.

— Mest kommer det förstås an på att lian
inte är rädd för nån. Vem skulle ge sig på
honom? En ann skulle få betala ordentligt för
en sån där historia, men ingen kröker ett hår på
hans huvud. Han är god vän med
överhetspersonerna, och därför kan han göra vad han vill.

— Ja, när de är såna får här, så att de låter
en sån där regera sig. Han sätter sig på näsan
på alla, och de bara kryper för honom.

— Vi har själva satt honom över oss, och
därför måste vi också ha respekt för honom.

— Den som har satt till honom kan också
sätta av honom.

— Skrik inte, Mateusz! Det kan komma ut.

— De får gärna föra fram’et, så får han veta’t.
Han skulle bara försöka komma mig för när.

— Maciej är sjuk, och vem ann finns här som
skulle våga sig på’n? Ingen törs vara den första,
för var och en rår ju knappt med sina egna
bekymmer, muttrade gubben och reste sig från
bänken.

Också de andra reste sig.
En lade sig att vila efter maten, en annan gick
ut på vägen för att sträcka på benen, och flickorna
gingo ner till dammen för att diska matkärlen,
svalka sig lite och få prata i fred. Mateusz grep
sig an med att yxa till stöttor för stugväggarna,
och Klemb tände pipan och satte sig på tröskeln.

— Den som lägger på sig andras nöd gör sin
egen död, brummade han välbehagligt bolmande.

Solen stod rätt över stugan, det var riktigt
hett nu på eftermiddagen, och från fälten kommo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/3/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free