- Project Runeberg -  Bönderna / 3. Våren /
296

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

296

— Det finns nog plats... hon kan ligga i
förstun ... gässen föser vi ut i vedbon ...
Matsmulan hon äter är ju ingenting att räkna på...
och hon hanglar väl inte med länge... till
begravningen har hon... Då behöver folk inte
prata... och fjäderbolstern behövde vi inte lämna
ifrån oss då... en sån hittar en inte på vägen
föreställde hon honom ivrigt.

Men Klemb gav bara en snarkning till svar,
och först nästa morgon förklarade han:

— Om Agata vore utan en styver, så skulle
jag ta henne, det finge jag lov till då, men som
det nu är skulle folk säga att vi tar oss an henne
bara för de där fattiga slantarnas skull. De skäller
ju ändå och säger att vi har drivit henne ut på
landsvägarna. Neej, det går inte för sig.

Klembowa, som var en hörsam hustru, drog
en suck vid tanken på fjäderbolstern och gick
att mota flickorna till arbete.

Det skulle nämligen sås kål i dag.
Vädret var lika vackert och soligt som i går,
riktigt majväder. Men det hade blåst upp och
vinden rumsterade om på åkrarna så att säden
böljade likt ett svallande vatten. Apelgårdarna
vajade susande och sållade ner blom i massor,
och fläderns och häggens tunga, fulla klasar
spredo sin vällukt vida omkring. Från
betesmarkerna borta vid skogen bar vinden med sig
sång. I smedjan dunkade hammarna. På alla vägar
var det ett sorl och ett liv ända från arla
morgonen. Kvinnfolken drogo åstad till kålåkrarna
med utsädet i såll och korgar och pratade
ljudligt om marknaden i går och spektaklet hos
fogdens.

Och snart, innan ännu daggen torkat av,
skimrade det rött på alla de svarta kålåkrarna, vilkas
vattenfyllda fåror glittrade i solen.

Klembowa och hennes döttrar gåvo sig också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/3/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free