Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
Folket samlade sig därför till andakt på
kyrkogården, där det invid porten stod ett litet kapell
med en gudsmodersbild. Var maj sirade flickorna
den med pappersgirlander och förgyllda kronor
och strödde vilda blommor över den. Det lilla
kapellet var urgammalt, väggarna voro rämnade
och höllo på att smulas till grus, inte ens
fåglarna byggde bon i det längre, och endast ibland
under höstregnen sökte en herde sin tillflykt där.
Gamla lindar, smärta björkar och lutande kors
skyddade det litet för vinterstormarna.
En mängd folk hade samlat sig, och man
började i hast smycka kapellet med grönt och
blommor, en sopade därinne, en strödde ut gul sand,
och så stack man ner ljus och tända lampor
i marken framför den heliga bildens fötter och
föll andäktigt på knä.
Smeden knäböjde främst, på tröskeln
översållad med tulpaner och nyponblommor, och tog
upp en psalm.
Det var en god stund efter solnedgången. Det
skymde, västerhimlen brann ännu gyllene ljus
under ett blekgrönt skir, luften var stilla,
björkarnas långa flätor hängde mot marken, säden
stod lutad, liksom lyssnande till den lilla flodens
porl och syrsornas sakta knarr.
De sista hjordarna drogo hemåt; från byn,
från åkrarna, från de inte längre skönjbara
åkerrenarna ljödo herdarnas muntra visor och kornas
utdragna råmanden. Och på knä för Modern,
som välsignande sträckte sina händer över all
världen, blickade folket in i hennes klara anlete
och sjöng:
Godnatt, doftande lilja,
godnatt!
Inifrån kyrkogården kom en doft av
nyutslagen björk, och näktergalarna därinne började
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
