Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
gör vi upp och räknar av... bara för att rädda
honom.
Hon sprang upp.
— Jämt skall ni då älta om det där! Hon
ville gå.
— Var inte dum nu! Han blev ond. Jag bara
sa så där... Här sitter hon och morskar sig och
tål inte en säger ett enda ord, och mannen han
får sitta och försmäkta i häktet han. Jag skall
tala om för honom hur ni mödar er för att hjälpa
honom.
Hon satte sig åter och visste inte vad hon
skulle tänka.
Han började vitt och brett berätta om det där
Amerikat, om bekant folk som hade rest dit och
skrev brev hem och till och med hade skickat
pengar. Hur bra där var, hur var och en rådde
sig själv där och vilka rikedomar en samlade där.
Antek skulle kunna rymma med detsamma; han
kände en jude, som hade hjälpt mer än en i väg.
Det var minsann åtskilliga som hade rymt på
det viset. Och Hanka skulle kunna resa efteråt.
När Grzela nu kom hem från krigstjänsten, så
kunde han lösa ut dem från gården, och om
inte så var det nog ingen konst att finna en
köpare.
— Fråga prästen till råds, så får ni höra att
han säger detsamma som jag. Då får ni se att
jag menar ärligt och uppriktigt och inte tänker
på min fördel. Men säg inte ordet om saken åt
någon, så inte polisen får nys om’et, för då
släpper de honom inte för tusen rubel och slår
honom i black på köpet, slöt han.
— Men var skall jag få till borgen? Så mycket
pengar! jämrade hon.
— Jag känner en i Modlica, som nog skulle
låna er mot skaplig ränta... jag känner andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
