Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
sjönk allt djupare; och över de böljande åkrarna
och de vajande apelgårdarna bredde sig
långsamt det röda skenet från den döende dagen.
Eftersom det var helgdagsafton gick folk
tidigare hem från åkrarna, kvinnfolken flätade
kransar utanför stugorna, barnen kommo med fång av
vass, utanför Ploszkas och mjölnarns lågo högar
av björkar och tallar, som grävdes ner där altarena
skulle stå. Här och där voro flickorna i färd med
att kläda stugväggarna med grönt, karlar
jämnade vägarna och strödde grus i de värsta
groparna, ett och annat kvinnfolk låg ännu och
tvättade vid dammen och klappade så att gässen
kacklade av förskräckelse.
Roch stod just i begrepp att ta farväl av
Weronka, då en ryttare kom galopperande på
poppelvägen i ett moln av damm. Vagnarna med
Stachs timmer stodo i vägen för honom så att
han ville göra en krök över åkern.
— Hallå, du spränger hästen vet jag, varthän
så brått? skrek man.
Han lyckades taga sig förbi och satte av in
mot byn med sådan fart att löddret rök om
hästen.
— Hallå, Adam, vänta litet! ropade Roch.
Klembpojken hejdade sig litet och ropade allt
vad han orkade:
— Det ligger några ihjälslagna i skogen! Jesses
jag tappade alldeles andan! Jag betade hästen
på ängen, och Gulbas och jag skulle just till
att ge oss hem, då hästen kastade sig åt sidan
vid Borynas kors, så att jag damp pladask i
backen. Jag tittade: vad hunna hade det kommit
åt hästen? Och där låg några människor i
buskarna... Jag ropade, men de var visst
stendöda. ’ !
— Dumsnut, vad är det för historier du kommer
med? skrek man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
