Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
— Sicken best den där fogden! skrattade Adam
Wachnik.
— Han kommer allt att få av käringen sin,
hon river ögonen ur’en!
— Och släpper honom inte till sig på ett
halvår.
— Nåja, när han har Jagna är han nog inte
angelägen.
— Hunna, för Jagna skulle en väl våga vad
soni helst!
— Ja så sannerligen, en grannare skulle en
väl inte hitta på nån herrgård. Bara hon tittar
på en, kryper det i kroppen.
— Ja, det är en kvinna det, och det förundrar
mig inte att Antek Boryna...
— Håll mun, pojkar! Gulbas ljuger ett och
Kozlowa ett annat, och käringarna lägger sitt
till av avund, mem hur det verkligen var är det
ingen som vet... Den allra bästa kan de skälla
ner... började Mateusz i helt beklämd ton, men
han hade inte hunnit tala slut, förrän Grzela,
fogdens bror, uppenbarade sig ibland dem.
— Hur är det? Sover Pieter ännu? frågade de
nyfiknaste.
— Han är min köttslige bror, men den som
bär sig åt på det där viset den tittar jag aldrig
mer åt. Men alltihop är det där ludrets fel! bröt
han ut i raseri.
— Det är inte sanning! röt plötsligt Pietrek,
Borynas dräng, och trängde sig med knutna nävar
fram mot Grzela. Den som säger så han ljuger
som en hund.
Man häpnade över detta oväntade försvar, men
han skakade de knutna nävarna och fortfor:
— Fogden ensam har skulden. Var det hon
som presentade honom koraller? Var det hon som
drog honom till krogen? Hon som gick och
lurade hela nätterna i apelgårn, va? Jag vet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
