Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
väggen, några hämtade ut bössor, andra lutade
sig ner efter stenar, kvinnorna storskreko.
— Lossar någon ett skott, så kommer alla
byarna sättande.
— Om du skjuter en, mickel, så mosar de
andra sönder dig med påkarna som en hund.
— Försök inte, svabare, för mot polska
bönderna kommer ni allt till korta.
— Och ert kött vill inte ens en hungrig hund
nosa på.
— Rör mig bara, mickel där, rör mig bara!
skreko bönderna utmanande.
De stodo redan tätt inpå de andra, och å ömse
sidor blängde man ursinnigt, trampade med
fötterna, stötte påkarna i marken och skränade.
Okvädinsord och hotelser flögo som stenar
över huvudena, och redan krökte sig fingrarna,
redan hukade sig mer än en till språng, då
Roch äntligen lyckades få de sina i sin hand
och tvang dem tillbaka. Motvilligt gjorde de en
halvvändning, och noga aktande sig att blotta
ryggen började de Vandra dädan under allt
hånfullare tillrop:
— Adjö med er, svinyngel!
— Vänta ni när röda hanen gal för er!
— Vi skall kommal igen snart och ta oss en
dans med era flickor.
Roch måste tysta ner dem, så skällde de.
Det hade redan brett sig skymning över
jorden, solen hade gått ner, en kylig vind drog
över säden, så att axen rasslande böjde sig, gräset
var grått av dagg, bortifrån byn hördes vallpipor
och barnstoj, från kärren grodkväk.
Karlarna vände långsamt hem, de uppknäppta
rockarna fladdrade som vita vingar. De pratade
och sorlade och stannade ideligen, en och annan
sjöng så att det ekade i skogen, andra visslade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
