- Project Runeberg -  Bönderna / 3. Våren /
385

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

385

— Bara de får in’et torrt, sade en tredje och
tittade upp mot himlen.

— Så fort en kärl slår en äng, kan första käring
be ner regn, skrattade en fjärde.

— Det har varit sant andra år, men inte i år.
Börja på, Mateusz!

De korsade sig allasammans, Mateusz drog åt
livremmen, satte fötterna stadigt i marken, krökte
ryggen, spottade i händerna, drog långt efter
andan och började låta lien gå i väldiga sving.
De andra följde efter litet snedföre, så de inte
skulle skära varann i benen, och under jämna,
lugna lietag vadade de allt djupare in i dimman
över ängen; de vassa eggarna susade blixtrande,
och gräset sjönk tungt för deras fötter och sållade
över dem dagg likt tårar.

En lätt vindkåre svepte över gräset, viporna
skriade alltmera klagande över deras huvud, ibland
kilade en rapphöna mellan benen på dem. De
mejade oförtrutet, vaggande på kroppen från höger
till vänster, och! trängde sig steg för steg in i
ängen. Ibland stannade någon för att bryna lien
eller räta på ryggen, sedan började han på nytt,
lämnande bakom sig allt längre stråk.

Innan solen stigit över byn, susade hela ängen
av liar, överallt skars det, överallt blixtrade blåa
eggar med ett knistrande ljud, överallt steg en
tung doft av vissnande gräs.

Vädret var som gjort för höslåtter, i år slog inte
det gamla stävet in att då höet börjar bärgas
börjar himlen gråta. I stället för regn blev det
torka.

Dagarna kommo badande i dagg, men heta
som en febersjuk, och flämtande sjönko de i
kvällens famn, källor och bäckar torkade ut, säden
gulnade, rotfrukterna vissnade, det kom mask
på träden, karten föll av, korna började sina,
svultna som de kommo tillbaka från de
brun-25. — Re y mont, Bönderna. III.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/3/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free