- Project Runeberg -  Bönderna / 4. Sommaren /
12

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

väste smeden med en blick på Jagna, som. salt
invid väggen.

— Vånnar du vart lam i din onda tunga!
mumlade Hanka. ,

— Benen är styva efter blacken, inte lätt att
skynda då, tillfogade han hånfullt, ilsken över
det fåfänga letandet efter pengar.

Hon svarade inte, bara stirrade utåt vägen igen.

Det ringde just till mässa, Jambrozy beredde
sig att gå till kyrkan och gav Witek i uppdrag
att smörja Borynas stövlar med fett, för de
hade blivit så stela att det inte fanns vån att
få dem på honom.

Smeden och Mateusz gåvo sig av ut i byn,
Weronka tog med sig far sin och Hankas barn
och gick också. I stugan blevo endast
kvinnfolken kvar jämte Witek, som sävligt smorde
stövlarna och’ värmde dem framför elden och
alltemellanåt kvistade ut för att titta på
husbond och Jozia, vars snyftningar började sakta av.

Det var nu slut med rörelsen på vägarna,
folket hade samlat sig vid kyrkan, och hos
Borynas var det alldeles tyst, så när som på Agatas
bönemummel, som trängde ut genom de öppna
fönstren och dörrarna samman med enbärsröken.

Snart kunde det också förmärkas att
gudstjänsten börjat, för genom middagsstillheten tonade
sång och orgelspelet ljöd som ett fjärran,
högtidligt brus.

Hanka hade ingen ro i sig, till sist gick hon
bort till stättan för att läsa sina böner där.

Oj då att han är död, att han är död! tänkte
hon och lät radbandskulorna glida, men det blev
långt emellan böneorden, för i huvudet hade hon
som en enda härva av funderingar och undran
och ängslan.

Trettiotvå morgen och betesmarker och skog
och byggnader och inventarier! suckade hon och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 15 00:13:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/4/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free