- Project Runeberg -  Bönderna / 4. Sommaren /
33

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

33

och folket trängde sig inpå och stirrade ängsligt
ned i det gula tomma gapet...

Efter ännu litet mumlande sång steg hans
vördighet upp på den uppkastade sandhögen, vände
sig om och började med dånande röst:

— Kristna församling!

Det vart alldeles tyst med ens, bara klockorna
ringde i fjärran, och Jozia, som slagit armarna
om faderns kista, storsnyftade utan att fråga
efter något.

Hans vördighet tog en pris ur dosan, nös ett par
gånger, såg sig runtom med tårade ögon och
fortsatte ljudligt:

— Kristna församling, bröder, vem är det ni
jordar i dag, vem?

Maciej Boryna, svarar ni.

Men jag säger er att det är också främste
bonden i byn och en redlig man och en rätt
katolik som ni jordar... För jag kände honom
sedan åratal, och jag vittnar och intygar att han
var en föresyn för alla, ärade Gud, biktade sig
och gick till skrift och gärna hjälpte de fattiga.

Gärna hjälpte, säger jag er, upprepade han
och drog tungt efter andan.

Det började bli ett snyftande och suckande
runtomkring. När han hämtat andan fortsatte
han med allt sorgsnare klang i rösten:

— Och nu är han död, stackare, nu är han död!

Döden såg ut honom åt sig som vargen ser

ut fetaste fåret i fållan och tar det mitt på
ljusa dagen inför allas ögon, utan att någon
hindrar.

Som blixten slår ner i det höga trädet så att
det faller splittrat, så föll han för dödens grymma
lie. Men han dog inte helt — såsom Den heliga
skrift lär. För nu stannar denne vandringsmannen
utanför paradisets port och knackar och gnäller
så ynkligt att Sankt Petrus till sist frågar:
3. — Re y mon t. Bönderna. IV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 15 00:13:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/4/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free