- Project Runeberg -  Bönderna / 4. Sommaren /
58

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58

var trängseln kring korvstånden, där korvarna
hängde på stänger i taket. På andra ställen
handlades med bröd och kringlor. En jude bjöd
ut karameller, på ett annat håll vajade kulörta band
och pärlsnören under lärftstaket, och överallt var
det ett stim som i ett judiskt bönhus.

Ett par dryga paternoster gick innan folket
började lugna sig litet. En gav sig av till krogen,
en annan beredde sig att åka hem, ännu andra
sträckte ut sig i skuggan av åkdonen vid
dammen, i apelgårdar och på gårdar för att hämta
sig en smula och’ ta sig en lur.

Det var nu mittpå middagen och så kvävande
hett att man knappt kunde andas. Snart hade
ingen lust varken att tala eller ens röra sig, alla
började sloka i hettan som träden. Som dessutom
byn satte sig till matfaten blev det alldeles stilla,
så när som att några ungar ännu gastade här och
var och hästarna stampade borta vid åkdonen.

I prästgården gav hans vördighet middag för
prästerna och herrskapen, genom de öppna
fönstren skymtade huvuden, det trängde ut ett sorl
av röster, tallriksskrammel, skratt och dofter så
härliga att det vattnades i munnen.

Jambrozy, helgdagsklädd och med medaljer på
bröstet, var ideligen ute och snodde i förstun,
och alltemellanåt rusade han ut på förstutrappan
och röt:

— Vill du maka dig av, din lymmel! Annars
skall jag smörja dig med käppen så att du
minns’et!

Men han kom ingen vart med pojkspolingarna,
som hade slagit ner på staketet tätt som sparvar.
De djärvaste vågade sig till och med ända fram
till fönstren, och han måste nöja sig med att
svära och hötta med prästens långpipa.

I detsamma kom Hanka och stannade i
förstu-p orten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 15 00:13:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/4/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free