Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
— Varför? Det vet väl du, klagade hon sakta.
Han ryckte sig loss och började gå så fort
att hon knappt hann med.
— Och nu råmar ,du som en kalv, slängde
han fram och vände sig plötsligt om.
— Nej nej... jag fick bara ett sandkorn^ i ögat.
— När jag hör gråt känns det som om jag fick
kniven i mig.
Han började gå jämsides med henne och sade
så riktigt hjärtevänligt:
— Där1 har du ett par groschen, köp dig något
på mässan och kom sedan till krogen så skall
vi dansa.
Hon såg på honom som 0111 hon velat falla
till hans fötter.
— Vad skall jag ined pengar till... du är så
snäll mot mig så... viskade hon röd i ansiktet.
— Kom fram på kvällen, förut har jag inte
tid...
På tröskeln vände han sig än en gång om
mot henne och smålog.
På krogen var det redan en trängsel och en
hetta så det var rent olidligt. I salen sutto alla
möjliga, tätt packade, språkade och drucko
varandra till. I kamm-arn hade de yngre
Lipcekar-larna samlat sig kring smeden och Grzela,
fogdens bror. Också några gårdsägare hade sällat
sig till dem, Ploszka, uppsyningsmannen, Klemb
och Adam, Borynas syskonbarn, och till och med
Kobus trängde sig in, fast ingen bjudit honom.
Då Mateusz steg in, höll Grzela just på och
orerade och skrev något med krita på bordet.
Det var fråga om förlikningen med godsherrn,
som lovade att för var morgen skog ge bönderna
fyra morgen av åkermarken vid skogsbygget och
lämna lika mycket på avbetalning; han ville till
och med lämna byggnadsvirke på krita.
Grzela gjorde noga reda för allt och tecknade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
