- Project Runeberg -  Bönderna / 4. Sommaren /
71

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

om hur hederlig godsherrn var och b]öd hela
laget än på brännvin, än på öl och än till och
med på arrak.

De festade om så rejält att ögonen började
stå på skaft och mer än en sluddrade på målet.
Men Kobus, soin hittills inte sagt ett knyst,
började nu ta den ene och den andre i
rockuppslaget’ och skrika:

— Nå, men daglönarna då? Skall de stå och
titta på de bara? Vi har också rätt till jord.
Vi går inte in på förlikning. Rättvisa måste det
vara. Den ene han orkar knappt med sin tjocka
måge, och den andre skall svälta ihjäl, va? Alla
skall ha lika mycket jord. Tvi för det där
herr-gårdsbyket[ Där går de och sätter näsan i vädret
som om de nös i ett, fast baken tittar fram ur
trasbyxorna. Det luspacket! skrek han allt
ursinnigare och brukade ord så skamliga att de
till sist körde honom på dörren. Men ännu
utanför krogen bannade och svor han.

Snart efter skingrade sig hela laget, och de
flesta gingo hem till sitt. Endast de mest
nöjes-lystna stannade kvar på krogen, där musiken
nu börjat spela.

Det var kväll nu, solen hade sjunkit bakom
skogen, och hela himlen brann i aftonglöden, så
att trädens kronor och fältens ax liksom
simmade i rött och guld. Det blåste en ljum, fuktig
vind, grodorna började kväka, vaktlarna lockade
och åkerskärrornas knarp ljöd som ett oavbrutet
rassel av mogna ax. Vagnar rullade på vägarna,
folk gav sig hem, och en och annan, som tagit
sig för mycket till bästa, gick och skrålade med
full hals.

Det blev stilla och tyst i Lipce och tomt borta
på kyrkbacken, men utanför stugorna satt man
ännu och njöt av svalkan och ledigheten.

Skymning sänkte sig över jorden, fälten mörk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/4/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free