- Project Runeberg -  Bönderna / 4. Sommaren /
72

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

nåde, jorderand och himlarand smälte samman,
allt förstummades och började sjunka i slummer.
Från apelgårdarna kom ett och annat sista
kvit-ter som en kvällsbön.

Krittren vände hein från betet, gång efter annan
ljödo långa, längtansfulla råmanden och
behornade hjässor döko upp över dammen, som
speglade västerhimlens brand. Någonstans bortåt
kvarnen till stimmade en hop badande pojkar, från
lagårdsbackarna hördes flickornas trallar, kackel
och bräkanden.

Endast hos Borynas var det tyst och öde. Hanka
hade gått med barnen till en grannhustru,
Pie-trek var också försvunnen, och Jagna hade ännu
inte kommit tillbaka från vespern. Jozia var ensam
hemma och styrde med kvällsmaten.

Blinda tiggarn satt på förstubron och svalkade
sig, mumlade en bön och lyddes spänt efter
•Witeks stork, som gick och spetade omkring
honom och måttade med näbben åt hans fötter.

— Akta dig, du din rackare!... Se där ja, gav
han mig inte ett hugg! muttrade han och drog
beneni åt sig och svängde med sitt långa radband.
Storken flög undan några steg och kom så åter
spetande från sidan med framsträckt näbb.

— Jag hör dig allt du. Men du sticker inte
sta, din fräcka best! muttrade han. Men så
började han med välbehag lyss till fiolspelet, som ljöd
bortifrån lagården till, och bara slog litet på
måfå med radbandet.

— Jozia, Vem är det som kvintilerar så grant?

— Det är Witek vet jag. Han har lärt av
Pietrek, och nu gör han inte annat än gnider och
filar så det slår lock för öronen. Witek, sluta
hör du, du måste ge fölungarna klöver! skrek
hon.

Fjolen tystnade, tiggargubben fick några fun-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 15 00:13:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/4/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free