- Project Runeberg -  Bönderna / 4. Sommaren /
82

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

— "Det har de snart supit upp. ’Jag vill inte
säga något ont om dem, men nog tycker jag det
är underligt att fjädrarna efter min ankbonde, som
jag miste på fars begravningsdag, hitta min
Marius bakom deras lagård, sade Magda.

— Och vem var det som tog våra sängkläder
den gången? inföll Jozia.

— När kommer deras mål med fogdens före?

— Det blir väl inte så snart, men Ploszka
håller-dem om ryggen, så fogdens får nog känna på.

— Ja se Ploszka han skall då alltid lägga
näsan i andras angelägenheter.

— A, han vill värva sig vänner förstås, han
fikar efter fogdesysslan.

Jankiel spärrade vägen för dem. Han stod
med handen om manen på en tjudrad häst, som
sparkade med bakbenen och inte på villkor ville
röra sig ur fläcken.

— Lägg peppar under svansen så sätter han
av som en hingst.

— Skratta ni! Hur skall jag bära mig åt med
den här hästen?

— Stoppa upp honom med halm, sätt på’n en
ny svans och led honom till inarknan, så kanske
någon köper honom som en ko, för till häst
duger han inte längre, skämtade Michal, och i
detsamma brusto alla i gapskratt, för hästen slet
sig lös och skenade i väg ner till dammeri, och
utan att fråga efter Jankiels hot och böner började
han helt lugnt rulla sig i det grunda vattnet.

— En klok best det där, han måtte komma
från zigenare.

— Bjud honom på ett ämbar brännvin, så
kommer han kanske, skrattade klockarmor. Hon satt
nere vid dammen och vaktade en kull ankungar,
som simmade omkring på vattnet likt små gula
dunbollar. En förskräckt höna kacklade på
stranden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 15 00:13:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/4/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free