- Project Runeberg -  Bönderna / 4. Sommaren /
83

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

83

— Det var en vacker kull, det är väl den från
Kozlows? frågade Hanka.

— Jaa, men de ränner jämt till dammen för mig.
Pippingarna, kom, kom, kom, kom! ropade hon
och kastade ideligen ut en handfull hirs att locka
dem med.

Men ankungarna styrde obevekligt inot andra
stranden, och hon måste springa efter.

— Skynda på, kvinnfolk, manade smeden, och
när de kommo in i stugan och Hanka började
styra med frukosten, gav han sig åter till att
snoka i rummen och på gården, inte ens
potatisgropen glömde han.

— Ni går och letar som om ni hade tappat
något! utbrast Hanka till sist.

— Jag köper inte grisen i säcken.

— Ni har bättre reda på allt än jag själv,
snäste hon, i det hon hällde upp kaffet i en
lerkruka. Dominikowa, Jagna, kom! ropade hon
tvärsöver förstun, där de båda hade stängt
in sig.

De satte sig på bänken, drucko sitt kaffe och
åto bröd till.

Ingen sade något, ingen ville börja, den ena
bara sneglade på den andra. Hanka var också
så besynnerligt förströdd, visst bjöd och trugade
hon och hällde i åt alla, men hon tog knappast
ögonen från smeden, som satt där och skruvade
sig med irrande ögon och harklade sig) tag på
Jagna såg mulen och betryckt ut, och hennes
ögon hade en glans som om hon nyss hade
gråtit. Dominikowa pöste som en krävstinn höna
och viskade henne ideligen något i örat, endast
Jozia pladdrade som vanligt, där hon stod och
styrde med grytorna fulla av kokande potatis.

Alla tyckte det började bli långt, och det kändes
som en lättnad då smeden äntligen tog till ordet:

— Nå, hur skall vi göra med skiftet?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 15 00:13:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/4/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free