Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
Och han rörde sig inte ur fläcken.
Barnen började också grina, och Jozia bad
jämmerligt:
— Bara litet till, Hanus! Jag har ju just lagt
mig...
Hon tystade barnen, motade ut fjäderfäna ur
svinstian och väntade ännu ett ave. Men just
i soluppgången, då hela himlen glödde och
dammen färgades röd av1 återskenet, började hon
föra ett sådant leverne att de måste hasa sig
upp. Hon flög genast på Witek, som halvsovaride
gick och släpade benen efter sig.
— Jag skall ge dig så du vaknar jag! Varför
tjudra du inte korna i båsen, din bängel? Vill
du att de skall stånga varann fördärvade på
natten?
Han fräste något så att hon ville flyga på
honom, men lyckligtvis tog han till fötter, och
hon tittade in i stallet och rök på Pietrek i
stället.
— Hästarna står och biter i tomma krubborna,
och du ligger och drar dig till soluppgången!
— Ni skränar som en skata mot regn! Hela
byn hör er, muttrade han.
— Det får den. De må gärna veta vad för en
odåga du är. Vänta bara du, nu kommer husbond
hem, och han tar nog bukt på dig, han... Jozia!
skrek hon åt andra ändan av gården, Brokas juver
är alldeles stint, drag hårt så du inte; lämnarf kvar
hälften av mjölken igen. Och skynda dig med
mjölkningen, i byn driver de redan korna i vall.
Witek, tag din matsäck här och ge dig i väg
med krittren, och tappar du bort fåren som i
går skall du få med mig att göra.
Själv for hon som en skottspole. At hönsen
kastade hon några nävar korn, till svinen, som
grymtade utanför stugan, bar hon ut
skuläm-baret, kalven i kätten gav hon dricka, hon strödde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
