- Project Runeberg -  Bönderna / 4. Sommaren /
117

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

117

— Finns det nån ann som är så snäll och1
omtänksam så säg!

Till sist sprang hon ner i byn, och så fort hon
fick se något kvinnfolk ropade hon på långt håll:

— Vet ni av att min gubbe har kommit tillbaka?
Han ligger och sover på logen nu.

Och hennes ögon och hennes ansikte log, hela
hon var ett sådant solsken att kvinnorna rent
förundrade sig.

— Har han förhäxat henne, den där galgfågeln,
eller vad är det åt’na? Hon är ju som fnoskig.

— Snart kommer hon att sturska sig och sätta
näsan i vädret igen, skall ni få se.

— Börjar Antek som förut igen, blir hon väl
mjuk, pratade de.

Hon hörde inte det där pratet förstås, hon
sprang hem igen och började laga i ordning
en bastant middag. Men så fick hon höra gässen
kackla nere vid dammen, och hon rusade i väg
och började kasta sten på dem och hade så
när råkat i gräl med mjölnarmor.

Hon hade just skickat ut aftonvarden till
arbetsfolket, då karlarna kommo från logen. Hon
dukade fram middagen åt dem i skuggan invid
stugväggen, till och med brännvin och öl bjöd
hon på, och till sist satte hon fram en korg
mogna sötkörsbär som prästens hushållerska
pre-sentat henne.

— Det är en middag som på ett bröllop,
skämtade Roch.

— Husbond har kommit hem, då måtte det
väl skall hållas kalas, svarade hon, där hon gick
och styrde omkring dem; själv knappt smakade
hon en bit.

Så snart de slutat äta gick Roch ner i byn,
men lovade komma åter till kvällsmaten, och hon
vände sig skyggt till mannen:

— Vill du inte se över gården?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 15 00:13:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/4/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free