Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
den ene klia sig i huvet och sa: Vet jag? den
andre tyckte att han måste tala med gumman
först, den tredje börja gnälla att han allt borde
ha den där ängen näst intill på köpet. Vart
kommer man med såna? Godsherrn blev så rasande
så nu vill han inte höra talas om förlikning, och
han till och med sa till att Lipcekrittren inte
får släppas in på skogsbetena, och om någon
gör det, då tas krittren i beslag.
De blevo helt förskräckta över den oväntade
niyheten, började svära över de skyldiga och
kommo i allt häftigare träta sinsemellan, tills
slutligen Mateusz sorgset sade:
— Alltihop kommer sig av att folket är
förvillat och enfaldigt och att det inte finns någon
som undervisar det.
— Michal försöker väl förklara för varenda en.
— Michal! Han ser på egen fördel och håller
med herrgårn, och då är det ju klart att folket
inte litar på honom. De hör på honom, men de
lyder honom inte.
Smeden sprang upp och började hetsigt
bedyra att han bara tänkte på byns bästa och till
och med hade satt till av sitt eget bara för att
det skulle bli förlikning av.
— Om du också gick ed på’t i kyrkan, skulle
de inte tro dig, muttrade Mateusz.
— En annan kan ju försöka då, få se om det
går bättre, ropade han.
— Ja någon annan måste ta itu med det här,
det är säkert.
— Men vem? Kanske prästen; eller mjölnarn?
hördes hånfulla röster.
— »Vern ? Jo Antek Boryna. Och om inte han
kan tala byn till rätta, då får en uppge hela saken.
— Jag? Inte är det någon som hör på mig...
stammade Antek förläget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
