Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134-
Antek" satte sig på nytt och försjönk i så djupa
funderingar att smeden till sist gick sin väg,
utan .att ha fått något svar.
Hanfca höll sig invid fönstret och tittade ut
gång på gång. Han tycktes inte märka henne,
och till sist sade hon skyggt och bedjande:
— Kom, Jantos, det är läggdags nu... Du
har haft en sån mödosam dag.
— Jag kommer, Hanus, jag kommer... han
reste sig trögt.
Hon började snabbt kläda av sig, allt medan
hon med skälvande läppar viskade sin kvällsbön.
Tänk om de dömer mig till Sibirien, hur
skall det då bli? tänkte han bekymrat och
gick in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
