Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’192
vrå och snarkade i nästa nu. Mien hon satt vid
väggen och grät och tittade på Lipces vita väggar,
som skymtade fram ur apelgårdarna.
Och allt framgent grät hon ibland över sitt
armod, men alltmer sällan, för byn hade liksom
enat sig på att hjälpa dem. Först kom Klembowa
med en höna under armen och en kull kycklingar
i en korg, och det var tydligen en lycklig
begynnelse, för nästan varenda dag kommo sedan
gårds-brukarhustrur och ingen med tomma händer.
— Kära ni, huT skall jag kunna vedergällt,
tyckte Nastka rörd.
— Tacken är nog, svarade Sikoras gumma och
gav henne ett stycke lärft.
— När du kommer dig för litet, så kan du
ge igen åt de som är fattigare, tillfogade den
andfådda Ploszkowa och drog fram ett duktigt
fläskstycke under förklädet.
De buro till henne så mycket att det skulle
komma att räcka både länge och väl. En kväll
kom Jasiek ledande sin Kruczek, band honom
utanför stugan och tog sedan till benen som om
han haft elden i hälarna.
De skrattade inte måttligt och berättade det
för Jagustinka, som var på hemväg från skogen.
Gumman slog en knyck på näsan och sade:
— I middags plockade han bar åt dig, Nastka,
men mor hans tog dem ifrån honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
