Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’197
inte lilct det andra, för att nu inte tala om att
han bar in så mycket äpplen och päron de nånsin
kunde äta i smyg för de äldre. Men ofta vände
hon sig bort trött och ovillig och inte ens såg
åt vad han kom med.
— Jag vill inte ha, kom med något annat, sade
hon tyckmycket, och hon till och med vände bort
ögonen från storken, som spetade omkring i
rummet och stack näbben i alla krukor och förgäves
lurade på Lapa vid dörren. Först när han en gång
kom med en levande nötskrika vart hon litet
upplivad:
— Du milde Jesus, hon är ju så grann som en
tavla!
— Men akta dig så hon inte hackar dig i synen,
hon är ilsken värre.
— Kors, hon försöker ju inte ens komma loss,
är hon tam eller va?
— Vingarna och fötterna är bundna, och
ögonen har jag smort igen med tjära.
Men snart var det slut också med den
förströelsen, nötskrikan satt jämt orörlig och sorgsen, hon
ville inte äta, och till husets stora sorg dog hon.
Så gingo dagarna.
Ute gassade solen alltjämt, och ju närmare
skörden man kom dess värre blev hettan. Det var inte
möjligt att arbeta ute på gärdena om dagen, och
nätterna bragte heller ingen svalka, de voro så
kvava och heta att det inte gick att sova ens
ute i apelgårdarna. Det såg illa ut för byn,
vallarna voro så förbrända att boskapen kom "hem
hungrig från betena och råmade i lagårdarna,
potatisblasten stod och slokade och potatisarna
voro inte större än nötter, den solsvedda havren
ville inte växa alls, kornet hade gulnat och
rågaxen vitnade i förtid. Folket var inte litet
bekymrat. Varenda kväll tittade man på solnedgången
i ängsligt hopp att den skulle båda väderskifte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
