- Project Runeberg -  Bönderna / 4. Sommaren /
199

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’199

sköto strömmar av bländande ljus, blixtar slogo
ner, åskan rullade över hela himlavalvet, regnet
forsade, virvel vindar tjöto, träden brakade och
stönade.

Blixtarna slogo nu ner så tätt att ögonen
bländades, regnet strömmade så man såg inte handen
för sig, dessemellan haglade det också.

Ovädret varade kanske en timme. Säden lade
sig och vattnet forsade som skummande floder
på vägarna. Ibland såg det ut att vilja klarna
upp, men efter några ögonblick började åskan
dundra på nytt som om tusen åk kört över frusen
mark, och det kom nya störtskurar.

Folk tittade ängsligt ut ur stugorna. På sina
ställen hade man tänt helgonlamporna och börjat
sjunga: »Under ditt beskydd», på andra håll hade
man ställt ut helgonbilderna på väggbänken till
skydd för olycka. Men gudskelov, ovädret gick
över utan att ha anställt någon större förödelse.
Först när det lugnat nästan alldeles och regnet
började falla allt saktare, slog en blixt ner ur
ett inoln, som hängde rätt över byn, och tände
på fogdens lada.

Flammor och rök slogo upp, och i ett nu stod
hela ladan i ljusan låga. Det vart en
uppståndelse i byn, alla rusade till brandplatsen. Men
det kunde inte bli tal om att släcka, ladan brann
som en spånhög, och Antek, Mateusz och andra
lade sig bara vinn om att skydda Kozlows stuga
och andra hus i närheten. Några tak hade redan
börjat röka och gnistorna yrde in över de
angränsande gårdarna, men till all lycka fattades det
inte vatten och lervälling.

Fogden var inte hemma, han hade redan tidigt
på morgonen farit till sockenstämman, men
fogdemor rände omkring ladan som en vettskrämd
höna och jämrade förskräckligt. När faran
äntligen var över och folket började skingra sig,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/4/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free