- Project Runeberg -  Bönderna / 4. Sommaren /
207

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’207

och skrev under taklampan. Klockarparet satt ute
på gården och svalkade sig.

— Jasio kommer i morgon eftermiddag,
hälsade henne klockarmor.

Det var väl ett under hon inte störtade ner
död vid det budskapet, benen veko sig under)
henne, hjärtat började bulta så hon tappade andan,
hon blev röd över hela ansiktet och skalv i
var lem. Hon blev sittande några ögonblick för
skams skull, men sedan rusade hon i väg, ända
långt utåt poppelvägen, bortåt skogen till.

— Å, käre Jesus! brast hon ut och sträckte
armarna uppåt i ett oändligt tack och lov, tårarna
strömmade från hennes ögon, och det jublade
inom henne så att hon ville skratta och skrika
och flyga i väg någonstans och kyssa träden och
slå armarna om fälten, som lågo slumrande i
månljuset.

— Jasio kommer, Jasio kommer, viskade hon
alltibland och for upp och flög soin en fågel,
buren av sin längtan och som hän mot den
väntande lyckan.

Det var sena kvällen, när hon äntligen vände
oin, och redan mörkt i fönstren. Det lyste bara
hos Borynas, där en hop folk var samlat. Hon
skyndade hem för att drömma om Jasio, vänta
på Jasio.

Men förgäves vände hon sig än på ena sidan,
än på den andra, hon kunde inte somna. Så
snart modern började snarka, steg hon tyst upp,
svepte förklädet om sig -och satte sig utanför
stugan att vänta på sömnen eller gryningen.

Hos Borynas på andra sidan dammen lyste det
ännu i ena stugänden, och ibland trängde ljudet
av undertryckta röster över därifrån.

Hon började stirra på ljusskenets dallrande
spegling i vattnet och försjönk i några dunkla
drömmerier, som spunno sig om henne likt dagg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 15 00:13:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/4/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free