- Project Runeberg -  Bönderna / 4. Sommaren /
217

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’217

att om de vill undervisa på vårt mål, då må
det vara hänt, men vill de inte det, då skall vi
inte bevilja en groschen till nån skola. Ja, en
dräng han kan skrika till husbond: Jag gör’et
inte. Kyss inig! och ta till schappen. Men folket
kan inte schappa, och tredskas det får det smaka
käppen, för det finns ingen som ställer sig för
och tar emot... Därför så säger jag er att det
blir billigare för er att bygga skolan än att
sätta er upp inot överheten. Och att de inte
undervisar på vårt mål eller om vårt, det är sant,
incn till ryssar gör de oss ändå inte, för ingen
kommer ändå att- läsa sin bön eller tala med sina
gelikar på annat mål än det som mor har lärt
honom. Och till sist säger jag er också det: hålla
ihop skall vi. Om herrarna dras med varann, det
angår inte oss, de må klösas och bitas bäst de
gitter, de ena är oss inte mer bröder än de andra,
pesten må ta dem allihop!

De skockade sig omkring honom och skränade
som åt en bitsk hund. Förgäves tog mjölnarn
honom i försvar, förgäves höllo också några
andra med honom. Grzelas anhängare började
redan hota honom med knytnävarna, och det
skulle kanske ha blivit något riktigt krakel, om
inte gubben Pryczek hade skrikit till:

— Poliserna lyss!

Alla tystnade mèd ens, och gubben steg fram
och utlät sig helt vred:

— Han sa rena sanningen, vi skall tänka på vårt
eget bästa. Tyst där, ni har sagt ert, och låt en
ann säga sitt. Här skriker och gapar de och tror
att de är klokast. Ja, sutte förståndet i skränet, då
vore vilken gaphals som helst klokare än själva
prästen. Ja, skratta ni, men jag kan tala om för er
hur det var de där åren, då herrarna gjorde
uppror; jag minns väl hur de prata för oss och svor
att bara Polen blev fritt, så skulle de ge oss både

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 15 00:13:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/4/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free