- Project Runeberg -  Bönderna / 4. Sommaren /
227

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’227

polska. Det har kejsarn själv befallt, och honom
skall vi lyda! skrek Antek.

— Vad är du för en? frågade naczelniken och
spände ögonen i honom.

Det gick en darrning igenom honom, men han
pekade på papperen på bordet och sade oförfärat:

— Där står det skrivet... Jag. är inte dumpen
från en skata, lade han trotsigt till.

Naczelniken växlade några ord med skrivarn,
och strax efter kungjorde denne att Antoni
Bo-ryna såsom stående under dom icke hade rätt
att deltaga i sockenstämman.

Antek blev röd av vrede, men innan han kom
sig för att säga något, röt naczelniken:

— I väg med dig! Och han gjorde ett tecken åt
poliserna.

— Ge inte med er, karlar! Rätten är på vår sida!
Var inte rädda! skrek Antek trotsigt.

Han begav sig långsamt på hemväg och gav
poliserna sådana ögon att de höllo sig allt längre
bakefter.

Men på planen utanför kanslit började det koka
som i en gryta. Alla talte i munnen på varann,
skreko och trätte, ingen kunde göra sig hörd och
bara enstaka ord, svordomar, hotelser och
tillmälen, susade som stenar genom luften.

Det var som om den lede hade farit i dem, så
väsnades de, och ingen kunde begripa hur detta
hade kommit på och varför.

De trätte om skolan, om Antek, om regnet i
går, en gav en granne betalt för gammal ost, en
annan slängde käft bara för nöjes skull, det var ett
leverne och ett tumult, och det hade väl inte
behövts mycket till för att de skulle flyga varann i
håret hela högen. Både Grzela och andra
försökte lugna, men fåfängt, fogden ringde i sin
klocka tills armen domnade, men lika fåfängt. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 15 00:13:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/4/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free