- Project Runeberg -  Bönderna / 4. Sommaren /
243

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’243

— Jag kunde inte se riktigt, men jag tror det
var Jagna. Då han såg att gumman gjorde en
ovillig grimas, tillfogade han med ett litet skratt:
Jag kunde inte se riktigt, för de gick upp i
småskogen ... för hettans skull säkert...

— Alla helgon! Vad tänker ni på! Skulle Jasio
ge sig i lag med en sån...

— Hon är lika god som andra och kanske
bättre. Han blev rasande.

Klockarmor slamrade med stickorna och synade
sin strumpa så märkvärdigt noga. Din ralter däri
tänkte hon djupt sårad. Skulle Jasio ge sig i lag
med en sån där... och han soin är närapå präst.
Men så kom hon att tänka på en del historier om
präster hon hört, hon kliade sig med
strumpstickan i huvudet och beslöt att ytterligare höra
sig för. Men Antek var försvunnen, och i stället
såg hon ett dammoln stiga på vägen åt skogen
till; det kom raskt närmare, och ett ave hade
inte gått förrän Jasio slog armarna om henne
och ropade så hjärtinnerligt:

— Kära mor! Kära kära in or!

— Alla helgon! Du kväver mig ju! Släpp mig,
din toker, släpp mig! Och när han släppte henne,
började hon själv omfamna och kyssa honom
och mönstra honom med förälskade ögon.

— Har de svält dig, din lilla stackare? Så blek
och så mager du är!

— Av vigvatten blir en inte fet, skrattade han
och lyfte upp lillebror, som skrek av förtjusning.

— Var lugn du, jag skall nog göda upp dig,
sade hon och strök honom ömt över kinden.

— Men nu åker vi, mor, dess fortare kommer vi
hem.

— Men gässen då? Alla helgon, är de inte
där nu igen!

Jasio sprang och motade dän dem ur rågåkern,
där de pickade kornen ur axen allt vad de hunno;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 15 00:13:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/4/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free