- Project Runeberg -  Bönderna / 4. Sommaren /
251

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’251

på eftermiddagen blev han ledig och gick ner i
byn för att hälsa på bekanta.

Först styrde han kosan till Klembs, som bodde
närmast, tvärsöver vägen bara. Där var ingen
hemma, men förstudörren stod på vid gavel, och i
en vrå av förstun var det något som rörde sig och
han hörde ett hest läte.

— Det är jag, Agata. Hon reste sig halvt och
slog ihop händerna av häpnad. Jesus, pan Jasio!

— Ligg lugn. Är ni sjuk, eller hur är det?
frågade han deltagande, och han sköt fram en
kubb och satte sig bredvid henne. Han kände
knappt igen det förvissnade, mullgrå ansiktet.

— Jag väntar på Guds barmhärtighet, hennes
röst klingade högtidlig.

— Vad fattas det er?

— Ingenting, det är bara att jag är mognad och
väntar på skördestunden. Klembs har tagit mig
till sig, så att jag skall få dö hos dem, och jag
läser min bön och bidar stunden, då skrangelman
skall knacka och säga: kom nu, trötta själ.

— Varför flyttar de er inte in i stugan?

— Hå, varför skulle jag ta upp plats för dem,
innan stunden är inne... de har ändå fått lov att
köra kalven ur förstun. Men de har lovat mig att
när min sista stund kommer, då skall de flytta in
mig och lägga mig i säng, under helgonbilderna,
och tända ljus ... och kalla på prästen ... Och sen
skall de klä mig i helgdagskläder och ställa till
hederlig begravning. Jag har förstås lämnat pengar
till allt... och de hederliga människorna lurar
inte den som är fattig och övergiven. Det blir ju
inte länge jag ligger här och är i vägen för dem ...
och de ha lovat mig inför vittnen, inför vittnen...

— Men blir det inte långsamt för er att ligga
här ensam ? Hans röst var bräddad med
deltagande.

.— Nej, jag har det så bra så. Tänk så mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 15 00:13:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/4/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free